Från design till upphandling, EU-kommissionen föreslår att produkters hela livscykel ska beaktas för att förbättra cirkularitet och miljömässig hållbarhet på den europeiska inre marknaden.

I enlighet med handlingsplanen för cirkulär ekonomi, har EU-kommissionen förslagit en ny förordning för ekodesign, som skulle göra att nästan alla fysiska varor på EU-marknaden mer miljövänliga och följa cirkulära och energieffektiva normer under hela sin livscykel. Förslaget på den nya förordning bygger vidare på det nuvarande ekodesigndirektivet som endast omfattar energirelaterade produkter. Skillnaden mellan det nya lagförslaget och det nuvarande direktivet blir att EU kommer kunna sätta prestanda- och informationskrav på nästan alla kategorier av fysiska varor som tillåts på EU-marknaden (förutom produkter så som livsmedel, foder, levande djur, växter och läkemedel).

Kommissionen ståndpunkt
Kommissionen anser lagstiftningen bör gå från ett direktiv till en förordning då avsaknaden av ett gemensamt regelverk på EU-nivå har lätt till avvikande nationella förhållningssätt vilket i sin tur lett till en fragmentering av lagstiftningen. En förordning, till skillnad från ett direktiv, blir lagstiftning i EU direkt efter antagandet. Ett direktiv måste omsättas i nationell lagstiftning vilket oftast tar uppemot två år innan lagstiftningen träder i kraft och kan innebära viss variation i tolkningen av lagstiftning mellan medlemsländerna.

Förslaget handlar om en lång rad möjliga krav på produkter så som:

  • produkternas livslängd och möjligheten att återanvända, uppgradera och laga dem
  • förekomst av ämnen som försvårar cirkularitet
  • energi- och resurseffektivitet
  • återvunnet material
  • återtillverkning och återvinning
  • koldioxid- och miljöavtryck
  • informationskrav och ett digitalt produktpass.

Det digitalt produktpass, som ska innehålla information om produktens miljömässiga hållbarhet som t.ex. hur lätt produkten är att reparera. Detta menar kommissionen ska hjälpa konsumenter och företag att fatta välgrundade köpbeslut, underlätta reparationer och återvinning och göra det lättare att se produktens miljöpåverkan under hela livscykeln. Kommissionen menar även på att produktpasset kan hjälpa offentliga myndigheter att utföra kontroller inom ramen för offentlig upphandling. Detta, speciellt då kommissionens förslag även innehåller skrivningar som ger EU-kommissionen befogenhet att i delegerade akter besluta om skyldigheter för upphandlande myndigheter och enheter vid genomförandet av offentliga upphandlingar. Kommissionen har i dagsläget redan utarbetat flera kriterier och riktlinjer för grön upphandling men påverkan av dessa är begränsad eftersom tillämpningen av dem för närvarande är frivillig.

Bildkälla: Kommissionen COM(2022) 140 final

Hur går arbetet i de andra EU-institutionerna?
I rådet har arbetet påbörjats men ännu inte kommit så långt. Den 29 oktober diskuterade ministrarna i rådet förslaget om förordning om ekodesign för hållbara produkter. Under mötet välkomnade de flesta medlemsländer, det föreslagna digitala produktpasset och de krav på ekodesign som ligger till grund för det. Vissa medlemsländer uttryckte oro över den omfattande användningen av delegerade akter i förslaget och de problem som nationella marknadskontrollmyndigheter kan få när det gäller att upprätthålla de nya kraven.  Under mötets uttrycktes det också att ytterligare administrativ börda för EU:s företag och framför allt små och medelstora företag måste undvikas. Utifrån dagsläget kommer dessa förhandlingar med stor sannolikhet följa med in i det svenska ordförandeskapet våren 2023.

I Europarlamentet pågår arbetet i miljöutskottet ENVI, utskottet för den inre marknaden IMCO samt utskottet för industri och energi, ITRE. I miljöutskottet är Jessica Polfjärd (M) ansvarig för den konservativa partigruppen EPP:s rapport och hennes partikollega Arba Kokalari innehar samma position i IMCO. De moderata ledamöternas ingångspunkt i arbetet har varit att kommissionens ansats är bra men att det behöver förtydliganden i regelverket. Vidare välkommnas att direktivet blivit en förordning då detta ses som en grundförutsättning för att den gemensamma inre marknad ska fungera, det vill säga samma regler överallt. Trolig tidsplan inom parlamentet är omröstningar i de tre utskotten under början av 2023 och att en gemensam position i plenum, det vill säga av hela parlamentet, kan tas under senvåren.

Sveriges position
I det fakta-PM till Riksdagen som regeringen presenterade i maj 2022 välkomnar regeringen kommissionens förslag och ser det som en viktig del för att nå en mer cirkulär ekonomi i EU och Sverige men anser att det är viktigt att förslagets definitioner blir tydliga. Regeringen vill också verka för att förordningen bidrar till att främja ökad användning av giftfria och återvunna material och stimulerar utvecklingen av mer resurs- och energieffektiva produkter. Angående förordningens regler om grön offentlig upphandling anser regeringen att reglerna bör i övrigt utformas så att nödvändig flexibilitet bibehålls för upphandlande myndigheter och enheter att utforma upphandlingsförandet på ett sätt som främjar konkurrens och innovation. När det kommer till EU-kommissionens krav på information och data anser de att detta måste ske med säkerställande av skydd av företags konfidentiella information och immateriella rättigheter. De bedömer även att det är viktigt att tillräckligt inflytande ges till medlemsstaterna.

Mer information:
Läs mer om ekodesigndirektivet här
Läs arbetsplanen för ekodesign och energimärkning här
Läs om rådsmötet den 29 oktober här
Läs om Sveriges position om förordning om ekodesign för hållbara produkter här
Mer om arbetet i Europaparlamentet med ekodesignförordningen här

Kontaktperson på Central Sweden
Cecilia Aketch Akanga
Informationsansvarig

+32 497 54 06 53

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92