EU-kommissionen har förslagit en klimatlag med rättsligt bindande mål för att nå klimatneutralitet år 2050. Bland annat ska EU-institutionernas och medlemsstaternas framsteg granskas vart femte år från och med år 2023 senast. Vidare föreslås det att kommissionen får befogenhet att driva igenom krav på tuffare utvecklingsbana för utsläppsminskningar vart femte år efter 2030. Senast i juni 2021 kommer kommissionen ange om 2030-målen på 40 procents utsläppsminskning behöver öka.

Den 4 mars 2020 föreslog kommissionen en europeisk klimatlag innehållande rättsligt bindande mål om nettonollutsläpp av växthusgaser inom EU senast 2050. Den förslagna klimatlagen innebär att EU och medlemsstaterna är rättsligt skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder på EU-nivå såväl som nationell nivå för att nå målet om klimatneutralitet.

Klimatlagen innehåller åtgärder för att bevaka framstegen och justerar EU:s och medlemsstaternas ageranden därefter. Åtgärderna i klimatlagen kommer bygga vidare på bland annat styrningsprocessen för medlemsländernas nationella energi- och klimatplaner, regelbundna rapporter från Europeiska miljöbyrån samt den bästa tillgängliga forskningen om klimatförändringen och dess effekter.

Kommissionen ser följande åtgärder som nödvändiga för att uppnå målet om klimatneutralitet år 2050:

  • EU-kommissionen genomför just nu en omfattande studie om vilka konsekvenser av vad olika höjningar av EU-målet för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 skulle innebära. Ett nytt mål till 2030 kommer justeras in i klimatlagen efter att konsekvensbedömningen slutförs, vilket kommissionen lovat till andra/tredje kvartalet detta år.
  • Senast i juni 2021 kommer kommissionen att se över alla relevanta politiska instrument och lagstiftningar (såsom energieffektiviseringsdirektivet, direktivet för förnybar energi och direktivet om landanvändning och skogsbruk – vilka alla antogs 2018/19) och föreslå ändringar där det behövs för att uppnå de nya utsläppsminskningarna för 2030.
  • Kommissionen vill fastställa en EU-omfattande utvecklingskurva för minskning av växthusgasutsläpp under perioden 2030–2050 för att mäta framstegen och skapa förutsägbarhet för myndigheter, företag och enskilda.
  • Senast i september 2023 och vart femte år därefter kommer EU-kommissionen att bedöma hur väl EU:s och ländernas åtgärder stämmer överens med klimatneutralitetsmålet och utvecklingskurvan för 2030–2050.
  • Kommissionen får befogenheter att utfärda rekommendationer till medlemsländer vars åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet, och det berörda landet måste ta hänsyn till rekommendationerna eller förklara varför det inte gör det. Kommissionen kan även granska om utvecklingskurvan och de EU-omfattande åtgärderna håller måttet.
  • Medlemsländerna måste också utarbeta och genomföra anpassningsstrategier för att bli mindre sårbara för klimatförändringarnas effekter och bättre kunna stå emot dem.

Den förslagna klimatlagen undviker att fastställa om det nuvarande målet att minska utsläppen med 40 procent till 2030 ska öka, vilket är ett steg som beskrivs som avgörande för att träffa 2050-målet. Justering av 2030-målen sker enligt ovanstående senast i juni 2021, vilket gjort diverse parter besvikna. Frågan är dock polariserande. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har tidigare lovat att höja 2030-målet till 50 procent, majoriteten i EU-parlamentet har stöttat en ökning till 55 procent och flertalet miljöorganisationer anser 65 procent som minimumkrav. Även medlemsstaternas regeringar är delade. Bland annat stödjer Sverige, Finland, Danmark och Nederländerna en ökning till 55 procent, medan mer kolberoende länder motsätter sig denna ökning i fruktan för jobbförluster och försvagad konkurrenskraft.

Viktigt att notera är att klimatneutralitet år 2050 är ett EU-omfattande mål och inte ett mål samtliga 27 medlemsstater måste uppnå samtidigt. Så länge det övergripande målet uppnås kan vissa länder genomföra omställningen snabbare, medan mer kolkraftsberoende länder tillåts genomföra omställningen långsammare.

Vid sidan av EU:s offentliga politik och regleringar spelar samtliga sektorer i samhället en viktig roll i övergången till ett klimatneutralt Europa 2050. Kommissionen har därför parallellt med klimatlagens presentation öppnat ett offentligt samråd om en ny europeisk klimatpakt, som allmänheten uppmanas svara på. Klimatpakten ska ge medborgare och intressenter från samtliga delar av samhället möjlighet att utforma nya klimatåtgärder, dela information, starta gräsrotsaktiviteter och visa upp lösningar andra kan följa. För att läsa mer om klimatpakten och möjligheten att svara på dess offentliga samråd uppmanas läsaren klicka här.

För att läsa mer om den förslagna klimatlagen, klicka här.