Hur uppnår Sverige målen i Europa 2020-strategin?

I april varje år överlämnar Europeiska unionens medlemsstater sina nationella reformprogram till Europeiska kommissionen. Den svenska regeringen har publicerade den 27 april sitt reformprogram med redogörelser för efterlevnaden av Europa 2020-strategin och planerade insatser för genomförandet av strategin.

Europa 2020-strategin är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Strategin syftar till att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt inom Europeiska Unionen. För att övervaka och främja det nationella genomförandet av Europa 2020-strategin, följa framstegen mot de övergripande målsättningarna och för att stärka den ekonomiska styrningen inom EU, har den Europeiska planeringsterminen inrättats. Inom ramen för den europeiska planeringsterminen åläggs bland annat medlemsstaterna varje år att överlämna ett reformprogram gällande genomförandet av Europa 2020-strategin till Europeiska kommissionen.

Det nationella reformprogrammet syftar till att redogöra för genomförandet av Europa 2020-strategin i den nationella politiken. Reformprogrammet presenterar gjorda åtaganden och uppnådda framsteg under det gånga året samt beskriver planerade insatser för genomförandet av Europa 2020-strategin. Även insatser och åtgärder på områden som bedömts utgöra huvudsakliga ekonomiska utmaningar för medlemsstatens ekonomi och som också identifierats i de landsspecifika rekommendationerna (en annan del av planeringsterminen) terminen redovisas. Den 27 april överlämnade Sveriges regering det nationella reformprogrammet till Europeiska kommissionen och finns att läsa här.

Rapporten redogör för genomförandet av Sveriges landspecifika rekommendationer utfärdade av Europeiska rådet i maj 2017. Kommissionen anser bland annat att Sveriges hushålls höga och ökande skuldsättning och att den svenska bostadsmarknaden uppvisar strukturella brister, vilket utgör en risk för den ekonomiska stabiliteten. Sverige ålades bland annat att stegvis begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor på bostadslån eller att höja fastighetsskatten, och att även tygla utlåningen på en alltför hög skuldkvotsnivå. Vidare rekommenderas Sverige att främja bostadsinvesteringar och effektivisera bostadsmarknaden.

I reformprogrammet skriver regeringen att de delar bedömningen att hushållens ökande skuldsättning utgör en risk för den ekonomiska stabiliteten och lyfter även fram flertalet åtgärder som vidtagits för att stärka det finansiella systemets motståndskraft. Regeringen är även överens med kommissionen angående bostadsmarknaden och fastställer att det finns “behov av ytterligare reformer för att öka utbudet av bostäder, bland annat genom att skapa förutsättningar för ökad nybyggnation och att främja ökad rörlighet på bostadsmarknaden” (sidan 16). Som exempel på åtgärder som införts tas bland annat investeringsstödet för anordnande av nya hyresbostäder och bostäder för studerande upp, samt att regeringen föreslagit ändringar i plan- och bygglagen.

Reformprogrammet redovisar också hur Sverige ligger till med de nationella målen i Europa 2020-strategin och vilka åtgärder som vidtagits och planeras för att nå målen. Sverige uppnår redan målen gällande sysselsättningsgrad, andelen personer med högre utbildning, målet gällande social delaktighet och fattigdom samt målet gällande förnybar energi och växthusgasutsläpp. Områden där Sverige ligger något under eller över målvärdena är andelen unga med endast grundskoleutbildning, energieffektivitet och FoU-mål.

Avslutningsvis presenterar det nationella reformprogrammet hur arbetet mot målen i Europa 2020-strategin genomförs på regional och lokal nivå då regeringen bedömer att en regional förankring av Europa 2020-strategins mål är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av strategin. Regeringen lyfter bland annat upp den nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 och Forumet för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 som hålls fyra gånger per år.

Läs mer om Sveriges reformprogram 2018 här.

Mer om den Europeiska planeringsterminen

Den europeiska planeringsterminen

Den europeiska planeringsterminen är en cykel för samordning av den ekonomiska politiken inom EU som består av av fyra faser: en förberedande fas följt av den första, andra och tredje fasen. Planeringsterminen syftar till att övervaka och främja det nationella genomförandet av Europa 2020-strategin (EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi) och att stärka den ekonomiska styrningen inom Europeiska Unionen. Målen i Europa 2020-strategin bryts ner till nationella mål för varje medlemsstat i EU och för att säkerställa att effekten av strategin uppnås har EU instiftat den Europeiska planeringsterminen.

I den förberedande fasen, vilken sker under november och december månad, offentliggör kommissionen en årlig översiktsrapport gällande den europeiska tillväxten för det gångna året. I översiktsrapporten ger även kommissionen sin syn på EU:s politiska prioriteringar för det kommande året. Kommissionen lägger även i samband med detta fram ett utkast till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

I den första fasen diskuterar det Europeiska rådet den årliga tillväxtöversikten vilken offentliggjordes av kommissionen i den förberedande fasen samt det rekommendationsutkast som last fram. Därtill fastställer Rådet övergripande politiska riktlinjer, varpå Kommissionen senare offentliggör landrapporter, som den som nu kommit ut för Sverige, vilken utgör en granskning av respektive medlemslands eventuella makroekonomiska obalanser och rekommendationer på möjliga åtgärder.

I den andra fasen lämnar medlemsländer in handlingsprogram där de redogör för sin budgetpolitik på medellång sikt samt deras strukturella reformplaner, varpå medlemsstaterna redogör för sina hur de planerar att främja sysselsättning och tillväxt.

I den tredje fasen, från juni till och med slutet av året, tar medlemsländerna hänsyn till rekommendationerna när de utarbetar de nationella budgetarna för det kommande året.

Cykeln börjar om igen mot slutet av året när kommissionen ger en översikt över det ekonomiska läget i sin årliga tillväxtöversikt för det kommande året. Kommissionen börjar se över de framsteg som enskilda länder har gjort när det gäller genomförandet av rekommendationerna.

För att läsa mer om den Europeiska planeringsterminen, klicka här.

Sveriges nationella mål inom Europa 2020-strategin

  • Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och
    män i åldrarna 20–64 till år 2020.
  • Att andelen 18–24-åringar som har mindre är två års utbildning på gymnasial nivå och
    som inte heller deltar i någon form av studier ska vara mindre än 7 procent 2020.
  • Att andelen 30–34-åringar med minst två års eftergymnasial utbildning ska uppgå till
    45–50 procent 2020.
  • Att öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen kvinnor och män 20–64 år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2020.
  • 40 procents minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU– ETS). Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller internationella krediter. Regeringens ambition är att så långt som möjligt nå målen genom nationella insatser.
  • Andelen förnybar energi ska 2020 utgöra minst 50 procent av den totala energianvändningen.
  • 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och 2020.
  • Att offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP 2020.
2018-05-15T10:00:37+00:00 2018-05-15|