EU-kommissionen presenterar historiskt klimatpaket

Published On: 2021-07-16Last Updated: 2021-09-27

Förslag om att vägtransporter och byggnader ska omfattas av handeln med utsläppsrätter, införandet av koldioxidtullar, omfattande utbyggnad av infrastrukturen kopplat till laddstationer för el- och vätgasbilar samt en nästan fördubbling av EU-ländernas årliga energisparkrav är exempel på förslag som EU-kommissionens historiska klimatpaket ”Fit-for-55” omfattar. Nu väntar år av förhandlingar, i vilka både Sverige genom ordförandeskapet i ministerrådet våren 2023 samt flera svenska Europaparlamentariker kommer att spela en betydande roll.

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det historiska klimatpaketet ”Fit-for-55”. Paketet omfattar flertalet ändringsförlag av nuvarande energi- och klimatlagstiftning och en del nya förslag på lagstiftning och finansiering. Syftet med ändringsförslagen är att skärpa klimatlagstiftningen ytterligare för att kunna nå målsättningen om ett klimatneutralt EU innan 2050, dvs målsättningen för den europeiska gröna given.

Fit for 55 omfattar ett dussintal lagförslag. De som fått störst uppmärksamhet är:

  • förslaget om en skärpning av handeln med utsläppsrätter (ETS) och en utvidgning av sektorer som ska omfattas av ETS
  • förslag att införa en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) vilket ibland lite slarvigt kallas ”koldioxidtullar”. Vad gäller förslaget om nya sektorer som ska omfattas av ETS föreslås sjöfart för första gången ingå samt att ett separat nytt utsläppshandelssystem för bränsledistribution till vägtransporter och byggnader föreslås införas.

Flera av lagförslagen innehåller delar som kan få stor påverkan på regional utveckling. För att kort nämna några finns det bland annat:

  • förslag om att laddningsstationer ska byggas var 60 kilometer för elbilar och 150 km för vätgasbilar i direktivet för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen.
  • I energieffektivitetsdirektivet (EED), som bland annat rör energieffektiviseringskartläggningar, föreslås ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå. Målet blir vägledande för hur nationella bidrag ska fastställas och innebär att EU-ländernas årliga energisparkrav nästan fördubblas.
  • I förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF) föreslår kommissionen att EU senast 2035 ska uppnå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk. I LULUCF föreslås målet för hur mycket jord och skog ska ta upp av koldioxid skärps till 310 miljoner ton koldioxidutsläpp årligen, jämfört med dagens 268 miljoner ton. EU:s nya skogsstrategi, som presenterades 16 juli, kompletterar de föreslagna kraven i LULUCF-förordningen med en vision om hur EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft ska öka.

Ny och utökad finansiering
EU-kommissionens motto i arbetet med gröna given är att inga människor eller platser ska lämnas utanför, det vill säga ett erkännande att alla människor och regioner inte har samma förutsättningar och riktat stöd därför bör ges till de mest sårbara för omställningen. I Fit for 55 ingår ett förslag om att inrätta en ny social klimatfond som ska kunna subventionera privatpersoners investeringar i energieffektivitet, nya värme- och kylsystem och renare mobilitet. Fonden ska finansieras med inkomster från handeln med utsläppsrätter (ETS). Medlemsländer ska kunna söka finansiering från fonden och kan tilldelas en pott medel utifrån en fastslagen fördelningsnyckel.

Ytterligare en fond som finansieras av ETS och som i Fit for 55 föreslås få ökad finansiering är EU:s innovationsfond. Fonden har funnits sedan 2020 och förvaltas i Sverige av Energimyndigheten. Fonden finansierar projekt som bidrar till minskat utsläpp av växthusgaser genom nya innovativa tekniker, processer och produkter. Kommissionens förslag är att öka ambitionen om att finansieringen till fonden ska kunna uppgå till 50 miljarder euro fram till 2030, vilket kan jämföras med finansiering till Horisont Europa som är 95,5 miljarder euro 2021 – 2027.

Nästa steg
Kommissionens förslag ska nu förhandlas av Europaparlamentet och medlemsstaterna, en process som väntas kunna ta många år för flera av lagförslagen. I Sverige har regeringen inlett remisser kring flera av förslagen som Fit for 55 omfattar, bland annat gällande förslag till ändring av direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen till vilket flera regioner bjudits in att svara på (deadline 27 augusti 2021).

Sverige kommer att ha en viktig roll i förhandlingarna under ordförandeskapet för ministerrådet 2023. I Europaparlamentet har utskotten och partigruppen börjat utse sina förhandlare. Flera svenskar återfinns bland de namn som hittills utsetts. Bland andra är Jytte Guteland (S) utsedd att leda förhandlingarna för den socialdemokratiska gruppen S&D, Emma Wiesner (C) leder förhandlingar för den liberala gruppen Renew Europe och Jakop Dalunde (MP) för den gröna gruppen gällande förslaget om handeln med utsläppsrätter (ETS). Karin Karlsbro (L) förhandlar för Renew Europe och Malin Björk (V) för den vänsterpartistiska gruppen GUE/NGL gällande förslaget om koldioxidtullar (CBAM). Europaportalen rapporterar initiala kommentarer om paketet från de svenska europaparlamentarikerna.

För mer information
Läs EU-kommissionens pressmeddelande om Fit for 55 här
Läs EU-kommissionens förslag om en ny social klimatfond här
Läs mer om EU:s innovationsfond här

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92