EU:s stats- och regeringschefer enades om behovet av att inrätta en större återhämtningsfond vid senaste toppmötet och gav samtidigt EU-kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag på utformning av en sådan fond som en del av det omarbetade förslaget om EU:s nya långtidsbudget. Kommissionen har aviserat att det omarbetade förslaget kommer att presenteras senast 6 maj.

Den 23 april möttes EU:s stats- och regeringschefer för ett digitalt toppmöte för att diskutera hur Europa ska klara den ekonomiska återhämtningen efter Coronakrisen. Frågan handlar kortfattat om hur mycket pengar krävs och hur det ska finansieras. Under toppmötet bekräftade stats- och regeringscheferna finansministrarnas tidigare antagna krispaket som Central Sweden tidigare har rapporterat om. De enades också om behovet av att inrätta en större återhämtningsfond och gav EU-kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag på utformning av en sådan fond som en del av det omarbetade förslaget om EU:s nya långtidsbudget.

Som Central Sweden tidigare har rapporterat har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelat att kommissionen arbetar på ett omarbetat förslag om EU:s långtidsbudget 2021 – 2027. Ändringsförslagen ska, enligt von der Leyen, göra långtidsbudgeten bättre anpassad för att hantera de utmaningar EU nu står inför med Coronakrisen och kommer att omfatta ett stimulanspaket som ska säkerställa sammanhållningen inom unionen genom solidaritet och ansvarstagande. Under toppmötet informerade von der Leyen att kommissionen kommer att presentera det omarbetade förslaget senast 6 maj.

Den stora knäckfrågan för medlemsstaterna i förslaget om långtidsbudget är hur stor långtidsbudgeten ska vara och därmed medlemsländernas bidrag till den, och vad gäller Europas återhämtning efter krisen så är även frågan om huruvida åtgärderna främst ska bestå av lån eller bidrag en fråga som tydligt delar medlemsstaterna. Vad gäller storleken på budgeten beskriver Europaportalen i sin rapportering efter toppmötet att kommissionen nu överväger att lägga fram ett förslag som skulle innebära en budget på två procent av EU:s samlade BNI, i alla fall under de två – tre första åren. Under det senaste toppmötet där långtidsbudgeten behandlades var det ett förslag som innebar 1,07 procent av EU:s samlade BNI som diskuterades. Det mötet resulterade enbart i att befästa medlemsstaternas redan befintliga positioner, där bland andra Sverige är en av de länder som då inte kunde acceptera en budget större än nuvarande budget som är på en procent av EU:s samlade BNI.

Man ska dock komma ihåg att i och med krisen påverkas medlemsländernas BNP och därmed EU:s samlade BNI. Så vad en långtidsbudget som omfattar två procent av EU:s samlade BNI faktiskt innebär i koronor och ören för respektive medlemsstat kan slå väldigt olika i medlemsländerna beroende på . I en analys av framställd av Fabian Zuleeg på tankesmedjan European Policy Centre (EPC) om COVID-19 ekonomiska effekter på EU beskriver Zuleeg att den Internationella valutafondens (IMF) prognos är en upp till sex procents minskad BNP i världens utvecklade ekonomier under 2020. Zuleeg noterar dock att detta är en långsiktig kris som kommer att ge kännbara effekter för lång tid framöver, inte minst under 2021 som Zuleeg menar kommer att bli ett mycket svårt år, men även efter 2021.

För mer information
Läs Central Swedens artikel om det antagna krispaketet här
Läs Europaportalens rapportering från senaste toppmötet här
Läs EPC:s analys om COVID-19 ekonomiska effekter på EU här