FN:s klimatsekretariat UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) har valt att skjuta upp klimatkonferensen COP26 till nästa år, på grund av coronakrisen. EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, framhäver att senareläggningen inte kommer bromsa EU:s ambitiösa klimatarbete. Fastän beskedet från UNFCCC varit väntat finns det från olika håll oro för att frågan om klimatet kommer förlora momentum till följd av konferensens senareläggning.  

Toppmötet COP26 skulle ha blivit FN:s tjugosjätte klimatkonferens och var planeraatt hållas mellan 9 till 19 november i Glasgow i år, men skjuts nu upp till november nästa år. Det har på förhand funnits stora förväntningar på klimatkonferensen, som skulle ha samlat över 26 000 representanter för länder, företag och organisationer världen över. Flera länder har hamnat på efterkälken vad gäller att uppfylla sina nationella åtaganden fastställda i Parisavtalet 2015, därför har konferensen i Glasgow setts som en viktig politisk deadline för att sätta tryck på världens länder att nå Parisavtalets mål och samtidigt presentera nya, mer ambitiösa målsättningar. Däribland EU, som under konferensen skulle presenterat sin klimatpakt samt det nya 2030-målet för växthusgasutsläpp.  

Trots detta är EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans, som också leder arbetet med den europeiska gröna given, tydlig med att kommissionen inte kommer låta konferensens senareläggning stoppa EU:s satsningar på klimatet. ”När det gäller Europeiska kommissionen kommer vi inte att bromsa vårt arbete inhemskt eller internationellt för att förbereda oss för en ambitiös COP26, när den väl kommer äga rum.”, sade Timmermans i ett uttalande. Vidare säger han att arbetet kring den förslagna klimatlagen som ämnar att göra klimatneutralitet år 2050 rättsligt bindande kommer fortskrida som vanligt. Likaså fortsätter kommissionen sitt arbete med att presentera en konsekvensbedömning av deras plan på att höja EU:s klimatmål för 2030, från det nuvarande målet på en 40-procentig minskning, till minst 50–55%, jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. 

FN är eniga i beslutet att skjuta upp mötet mot bakgrund av COVID-19, som för världens länder framtvingat omedelbar prioritering av folkhälsa och ekonomiska frågor. Även fast beslutet allmänt välkomnats som både väntat och rimligt finns det bekymmer för om klimatfrågan kommer förlora momentum. DN rapporterar om Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP), som i en skriftlig kommentar berättar att fastän COVID-19 förhindrar COP26 från att genomföras, betyder det inte att klimatarbetet får pausas. Då Coronakrisen har stor ekonomisk påverkan, menar Lövin att den ekonomiska återhämtningen från Coronakrisen måste klimatsäkras. Det vill säga att framtida statliga stimulanspaket måste innehålla satsningar på klimatet oavsett, annars riskerar framstegen som gjorts för att tackla klimatnödläget att stagnera. Greenpeaces Sverigechef, Isadora Wronski, delar denna uppfattning. ” Detta betyder inte att länder kan skjuta upp det globala klimatarbetet. De som undertecknat Parisavtalet har förbundit sig att presentera uppdaterade klimatplaner under 2020, oberoende av om COP26 sker under året eller ej”, sade Wronksi

För mer information
För att läsa mer om FN:s beslut att skjuta upp klimatkonferensen COP26, klicka här. 
För att läsa DN:s rapportering om beslutet att skjuta upp klimatkonferensen COP26, klicka här.
För att läsa mer om Frans Timmermans uttalande, klicka här. 
För att läsa Central Swedens artikel om klimatpakten, klicka här.
För att läsa Central Swedens artikel om att höja 2030-målen, klicka här. 
För att läsa Central Swedens artikel om den gröna given, klicka här. 
För att läsa Central Swedens artikel om klimatlagen 2050, klicka här.