Fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen

Den fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen är offentliggjord. Rapporten beskriver rådande trender i energiunionen, trender som minskad koppling mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser samt ökad användning av förnybar energi i EU. Ökad integration på den europeiska energimarknaden, utvecklingen av EU:s handelsmarknad för utsläpp, arbetet med luftkvalité och investeringsnivåer i forskning och innovation tas också upp.

Den 9 april släpptes den fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen. En av trenderna i energiunionen är att utsläpp av växthusgaser inte är lika tätt kopplat till ekonomisk tillväxt som det tidigare har varit. Det beror på att energieffektiviteten har ökat i EU men också att energi nu utvinns på ett miljövänligare och ett mer hållbart sätt. Dock efterlyser rapporten ökad energieffektivitet på grund av ökad energianvändning till följd av variationer i väder de senaste åren. En annan trend visar att användningen av förnybar energi växer men att den används till olika grad i olika sektorer. Den sektorn som har störst andel förnybar energi är elektricitetsektorn medan transportsektorn ligger långt bakom gällande användandet av förnybar energi.

Andra trender som beskrivs i rapporten är att det har gjorts stora steg för att integrera den europeiska energimarknaden och att handeln bedrivs mer fritt i nuläget. Energimarknaden är ett område Sverige har fått bra betyg inom, i landrapport som publicerade i februari, bland annat för den dynamik som råder på marknaden i Sverige, vilket vi tidigare har rapporterat om. EU ETS, EU:s handelsmarknad för utsläpp, har utvecklats och blivit mer robust. Med nya regleringar de senaste åren har EU ETS anpassats för att fungera bättre och har samtidigt gjort att utsläppsrättigheter har blivit dyrare.

Energiunionen har hittills levererat utefter sina åtaganden, till exempel har den möjliggjort att sätta upp tydliga mål för 2030 när det gäller förnybar energi och energieffektivitet. Energiunionen har också tagit fram en vision för den politik som kommer krävas för att nå ett koldioxidneutralt Europa 2050. Styrandet av energiunionen lyfts även fram med tanke på direktivet om styrningen av energiunionen från december 2018 som fastställer att alla medlemsländer i EU måste utarbeta nationella energi- och klimatstrategier som ska kopplas mot EU:s strategier. De nationella strategierna ska vara klara senast 31 december 2019. Det gör det möjligt för EU-kommissionen att lättare granska och stötta medlemsländerna i sitt arbete mot de uppsatta energi- och klimatmålen.

Målet med energiunionen är att EU:s konsumenter ska få tillgång till säker, hållbar, konkurrenskraftig och prisvärd energi. Det skulle ske genom att göra om Europas policy i områdena klimat och energi. Energiunionen är nu, fyra år efter att den lanserades, etablerad i EU. Energiunionen är också tänkt till att göra Europa till globala ledare inom förnybar energi. Rapporten om tillståndet i energiunionen presenterar de framsteg som har gjorts sedan den senaste rapporten från november 2017.

Mer information

Läs rapporten om tillståndet i energiunionen

Läs Landrapporten för Sverige

EU-kommissionens pressmeddelande gällande den fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen

2019-05-08T16:41:03+01:00 2019-05-08|