Rapporten om tillståndet i energiunionen beskriver hur Europa ska kunna nå klimatneutralitet till 2050 och är den första sedan Den gröna given presenterades. Rapporten bedömer medlemsländernas nationella energi- och klimatplaner och kommissionens bedömning av Sveriges plan visar att i stort sett alla de mål som sattes till 2020 har uppnåtts. Kommissionen bedömer även att de flesta medlemsländer är på god väg att nå klimat- och energimålen till 2050. Det finns dock brister i energieffektivitet. 

Den 14 oktober presenterade EU-kommissionen den femte rapporten om tillståndet i energiunionen 2020. Rapporten beskriver energiunionens bidrag till Europas långsiktiga klimatmål och är den första sedan Den gröna given antogs. Rapporten ger vägledning om hur de nationella energi- och klimatplanerna kan genomföras snabbt och om hur energirelaterade investeringar och reformer kan driva på EU:s ekonomiska återhämtning. 

kommissionens bedömning av Sveriges nationella energi– och klimatplan fastställs att Sverige har uppnått i stort sett alla mål som sattes till 2020. Fokus i energi– och klimatplanen ligger på fyra områden: 

  • Växthusgasutsläpp.
  • Förnybar energi.
  • Energieffektivitet.
  • Elektricitetssammankoppling. 

För flera av områdena bedömer kommissionen att Sverige till och med har överskridit målen. Exempelvis var målet gällande växthusgasutsläppen att utsläppen skulle minska med 17 % till 2020. Kommissionen bedömer att målet har uppnåtts och att utsläppen har minskat med 25 %. Gällande förnybar energi var målet att andelen energi från förnybara källor skulle öka till 49 %. Kommissionen ser att även detta mål har uppnåtts och överskridits då den uppgår till 54,6 %.  

Samtidigt ser kommissionen att målet gällande elektricitetssammankoppling inte uppnåtts. Kommissionen bedömer även att vissa av målen som satts till 2030 är för låga och borde bli mer ambitiösa. Detta gäller bland annat för växthusgasutsläppen, där målet är en minskning med 40 % till 2030. Kommissionen ser att målet bör höjas till en minskning på minst 50 %. 

Kommissionens rekommendationer
Baserat på den nationella energi- och klimatplanen ger kommissionen ett antal rekommendationer till Sverige, vilka ska bidra till att målen för 2030 ska uppnås. Kommissionens rekommendationer är: 

  • Åtgärder som stöder investeringar för energieffektivitet. 
  • Särskilda åtgärder som stöder ny infrastruktur för elektrifiering av vägtransporter, särskilt laddningsinfrastruktur for elfordon och investeringar i forskning och innovation för främjandet av grön teknik. 
  • Åtgärder för att fortsätta avvecklingen av fossila bränslesubventioner enligt ett tydligt definierat schema. 

Rekommendationerna baseras även på de investeringar och reformprioriteringar som identifierades för Sverige i landrapporten 2020, inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rekommendationerna ovan är inte bindande, utan det är upp till Sveriges regering att bedöma om och hur rekommendationerna ska efterföljas. 

Läget i EU
Den samlade bedömningen av samtliga medlemsländers energi– och klimatplaner visar att klimat- och energimålen för 2030 kan uppnås och att de flesta medlemsländer är på god väg. Bedömningen visar även på ett antal tendenser bland medlemsländer, exempelvis att samtliga länder påskyndar sin energi- och klimatomställning till följd av målet om klimatneutralitet till 2050. Bedömningen visar även att andelen förnybar energi med befintliga och planerade åtgärder fram till 2030 skulle kunna överskrida målet som gäller idag på 32 %. Samtidigt visar bedömningen att det finns brister i fråga om energieffektivitet. 

Bakgrund om nationella energi- och klimatplaner
Syftet med nationella energi- och klimatplaner är att kartlägga hur de kommer att bidra till EU:s bindande klimat- och energimål för 2030. Alla medlemsländer ska meddela EU-kommissionen en tioårig nationell energi- och klimatplan. Planerna som beskrivs ovan omfattar åren 2021–2030 och ska ta hänsyn till ett mer långsiktigt perspektiv. 

Bakgrund om energiunionen 
Målet med energiunionen är att EU:s konsumenter ska ha tillgång till säker, hållbar, konkurrenskraftig och prisvärd energi. Det är ett strategiskt ramverk för en mer harmoniserad energipolitik. Energiunionen lanserades 2015 i samband med att den föregående kommissionen med Jean-Claude Juncker som ordförande presenterade ett antal prioriteringar för de kommande åren. Inom energiunionen ryms fem dimensioner: 

  • Energitrygghet. 
  • En inre marknad för energi.
  • Energieffektivitet.
  • Ett koldioxidsnålt samhälle.
  • Forskning, innovation och konkurrenskraft. 

För mer information
Läs rapporten om tillståndet i energiunionen 2020 här.
Läs