EU:s medlemsstater antar gemensam position om LULUCF inför förhandlingarna med EU-parlamentet

Published On: 2022-07-06Last Updated: 2022-07-11

Ett EU-mål på 310 Mt koldioxidekvivalenter i nettoupptag inom markanvändning och skogssektorn till 2030, större flexibilitet mellan olika sektorer och nationella mål uttryckt i ökning av kolsänkor i stället för i absoluta tal är några av delarna i medlemsstaternas överenskommelse om LULUCF.

Under natten till onsdag den 29 juni nådde EU:s medlemsstater i rådet ett antal viktiga överenskommelser om förhandlingspositioner om lagstiftningsförslag inom det så kallade 55-paketet. Paketet, som lades fram av EU-kommissionen i juli förra året syftar till att anpassa EU:s nuvarande energi- och klimatlagstiftning för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och att uppnå klimatneutralitet 2050.

EU-länderna antog efter nattmanglingen en gemensam ståndpunkt om EU:s utsläppshandelssystem, ansvarsfördelning mellan medlemsländer i sektorer utanför utsläppshandelssystemet (förordningen om ansvarsfördelning), utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), inrättandet av en social klimatfond och nya utsläppsnormer för koldioxid för person- och skåpbilar. Dessa överenskommelser banar väg för förhandlingar med Europaparlamentet, som antog sin förhandlingsposition i början av juni.

Rådets position om LULUCF
Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) omfattar användning av mark, träd, växter, biomassa och timmer. Utsläpp och upptag i LULUCF-sektorn tas med i beräkningen av EU:s övergripande mål för 2030.

Rådet ställer sig i sin överenskommelse bakom kommissionens grundförslag på ett övergripande EU-mål på 310 Mt koldioxidekvivalenter i nettoupptag i LULUCF-sektorn 2030. Rådet menar att 310 Mt utgör en höjning av upptagen på ungefär 15 procent jämfört med nuläget. Rådet beslutade även att behålla fördelningen av mål mellan medlemsländerna i enlighet med kommissionens förslag, vilket innebär ungefär 47 Mt koldioxidekvivalenter för Sverige. Överenskommelsen i rådet ändrar dock hur de nationella målen formuleras, från absoluta tal till ökning från nuvarande nivå. Sveriges mål blir alltså att öka sin kolsänka med 4 miljoner ton istället för att nå en total på 47 miljoner ton. Rådet beslutade dessutom att behålla alternativet att undanta utsläpp från naturliga störningar, såsom skogsbränder eller skadeangrepp, från LULUCF-bokföring under perioden 2026–2030.

Sveriges position under förhandlingarna i rådet om LULUCF
Sveriges regering har tidigare verkat för ett sänkt åtagande för Sverige men har nu accepterat förslaget om en total kolsänka på 310 miljoner ton inom EU nu när de nationella målen uttrycks som en förändring av kolsänkan och med tillämpning av flexibiliteter. Just flexibiliteter är en viktig fråga för Sverige, som verkat för att medlemsländerna ska kunna överföra utsläppsrätter till skogen från sektorer där länderna släppt ut mindre (har outnyttjade utsläppsrätter) för att på så sätt kunna fortsätta med den nuvarande avverkningstakten i skogen. Det vill säga om ett land minskar sina utsläpp inom andra sektorer (med mer än den relevanta lagstiftningen satt som målsättning för landet i fråga) ska denna ”extra” minskning kunna räknas in som kolsänka. Vidare har Sverige också varit med och förhandlat bort en sorts straffavgift i form av ökad kolsänka för de länder som missat det årliga målet om koldioxidupptag.

Mer information
Läs rådets pressmeddelande här
Läs Regeringskansliets kommenterade dagordning inför mötet den 28 juni här
Läs om Naturskyddsföreningen och Skogsindustriernas olika syn på LULUCF på Europaportalen
Hör Sveriges Radio inslag om Sveriges regerings position om flexibiliteter inom LULUCF här
Läs mer om Europaparlamentets antagna position om LULUCF i Central Swedens artikel här

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92