EU:s energiministrar överens om nödåtgärder för att minska elpriset

Minskad elförbrukning och en omfördelning av energisektorns övervinster i förmån till åtgärder att minska konsumenters elkostnader är några av de tillfälliga insatser som EU:s energiministrarna kom överens om under sitt extrainsatta rådsmöte den 30 september.

Energiministrarna, som träffades under ett extra insatt rådsmöte den 30 september, konstaterade att en koordinerad minskad elförbrukning kan minska elpriserna och enades således om en rådsförordning som föreslår att alla medlemsländers elförbrukning obligatoriskt ska minska med fem procent under de mest kritiska timmarna på dygnet. Vidare uppmuntrar även rådsförordningen att medlemsländerna ska minska den totala elförbrukningen med 10 procent. Hur elförbrukningen ska reduceras är upp till medlemsländerna att utforma.

Vidare vill medlemsländerna införa ett tillfälligt intäktstak på 180 euro/MWh för vissa energislag, där producenternas intäkter har varit exceptionellt höga samtidigt som deras produktionskostnader inte ökat (till exempel el producerad från vindenergi, solenergi, biomassabränsle eller kärnkraft). Intäkter över 180 euro/MWh ska användas för att finansiera åtgärder som minskar slutkundernas elkostnader. För att inte snedvrida konkurrensen beslöt även energiministrarna att producenter av fossilbaserad energi, som också tjänat på de extrema prisökningarna, också ska betala ett solidaritetsbidrag. Detta solidaritetsbidrag ska medlemsländerna kunna använda på samma vis som intäkterna från övervinsterna.

Rådsförordningen kommer att antas formellt i början av oktober och de beslutade åtgärderna ska gälla från den 1 december 2022 men rådsförordningen understryker att åtgärderna är tillfälliga. Målen för minskning av elförbrukningen ska gälla till den 31 mars och det tillfälliga intäktstaket ska gälla till den 30 juni 2023.

Energiministrarna enades dock inte om ett pristak för naturgas, en fråga som har tydliga förespråkare bland medlemsländerna på båda sidor. Det är följaktligen möjligt att denna fråga kommer komma upp igen under de kommande månaderna.

Bakgrund
Rådet konstaterar att EU har upplevt en ovanlig ökning av energipriserna den senaste tiden, något som ytterligare förvärrats av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Genom enade och samordnade insatser i EU-länderna ska EU:s energiförsörjning tryggas och de höga energiprisernas inverkan på konsumenterna och ekonomin ska förhoppningsvis mildras.

Rådsförordningen som nu beslutades om den 30 september är en uppföljning av slutsatserna från energirådets extra möte den 14 september, som i sin tur var en reaktion på kommissionens tidigare förslag från samma månad.

Rådsförordningen ska komplettera befintliga EU-initiativ och EU-lagstiftning som har antagits under de senaste månaderna för att hålla energipriserna nere och säkerställa EU:s försörjningstrygghet, såsom förordningen om minskning av efterfrågan på gas, förordningen om gaslagring, inrättandet av en EU-energiplattform för gemensamma inköp av exempelvis natur- eller vätgas och de initiativ som föreslogs inom ramen för REPowerEU i maj 2022.

Mer information
Regeringskansliets pressmeddelande om energirådsmötet den 30 september finns här.
Europeiska unionens råds pressmeddelande om energirådsmötet den 30 september finns här
Europeiska unionens råds infografik om den rådande energimarknadssitutionen och rådförordningens föreslagna åtgärder finns här.
SvD om överenskommelsen från energirådsmötet: EU enat om krispaket – ingen elransonering (2022.09.30)
Mediaföretaget Euractiv om ett eventuellt pristak på gas: LEAK: Brussels floats cautious options for capping gas prices (2022.09.29)
Mediaföretaget Euractiv om hur ett eventuellt pristak på gas skulle kunna baseras på en spansk/portugisisk modell: Gas prices: Brussels looks at extending ‘Iberian mechanism’ to entire EU