Europaparlamentet antog förhandlingsposition om de fondgemensamma bestämmelserna

Den 13:e februari antog Europaparlamentet förhandlingspositionen för de fondgemensamma bestämmelser (Common Provisions Regulations, CPR) för perioden 2021–2027. De fondgemensamma bestämmelserna är den övergripande lagstiftningen för bland annat den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och den europeiska socialfonden (ESF+). I Europaparlamentets förhandlingsposition föreslår de en budgetökning för sammanhållningspolitiken, från 330,6 miljarder euro i EU-kommissionens förslag till 378,1 miljarder euro, vilket är en ökning om 14 procent. Vidare föreslår Europaparlamentet att den europeiska medfinansieringsgraden för de sammanhållningspolitiska medlen ska justeras. Enligt parlamentets förslag skulle de mer utvecklade regionerna, det vill säga bland annat de svenska regionerna, kunna få upp till 50 procent medfinansiering från EU. Europaparlamentet vill även se en ökning av finansieringen till Interreg. Ambitionen från det rumänska ordförandeskapet, som styr arbetet i rådet under våren 2019, är att förhandlingar om de gemensamma bestämmelserna kommer att ske mellan Europaparlamentet och rådet under deras ordförandeskap.

Den 2 maj 2018 presenterade EU-kommissionen sitt förslag om ny långtidsbudget för nästkommande programperiod 2021 – 2027. Förslaget följdes under maj och juni av de program- och fondspecifika förslagen. Den 29 maj presenterades förslaget om sammanhållningspolitiken efter 2020. För att förenkla administrationen samt underlätta samverkan mellan olika fonder föreslår kommissionen att ett enhetligt regelverk ska gälla för sju EU-fonder. I den nuvarande programperioden ingår fem fonder i detta gemensamma ramverk (Common Provisions Regulation, CPR). De sju fonder som föreslås omfattas av det gemensamma ramverket i nästa programperiod är:

  • Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
  • Nya europeiska socialfonden (ESF+)
  • Sammanhållningsfonden (CF)
  • Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
  • Fonden för inre säkerhet (Internal Security Fund, ISF)
  • Asyl, migration och integrationsfonden (AMIF)
  • Det nya instrumentet för gränsförvaltning och visering (Border Management and Visa Instrument, BMVI)

Europaparlamentet och rådet (medlemsstaterna) är den Europeiska Unionens två lagstiftande institutioner. Beslutet om budgeten sker genom det så kallade ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket innebär att Europaparlamentet och rådet har samma tyngd. De två institutionerna måste alltså hitta en kompromiss som båda kan stödja för att förslaget om ny långtidsbudget ska kunna träda i kraft. Detta till skillnad från det så kallade samrådsförfarandet i vilket Europaparlamentet enbart avger ett rådgivande yttrande, vilket sker inom vissa områden (t ex beskattning). Förhandlingen om lagstiftningen sker genom så kallade trialoger, ett trepartssamtal mellan parlamentet, rådet och kommissionen.

Europaparlamentets antagna position

Förslaget om de fondgemensamma bestämmelserna för de sammanhållningspolitiska medlen har sedan kommissionen presenterade förslaget i slutet av maj 2018 behandlas internt både inom Europaparlamentet och rådet för att ta fram respektive förhandlingsposition som de bär med sig in i förhandlingarna i trialogerna. I Europaparlamentet har diskussionen om CPR främst skett i REGI-utskottet, där bland annat den svenska europaparlamentarikern Alexander Gabelic (s) är ordinarie ledamot. Den 21 januari röstade ledamöterna i REGI utskottet om parlamentets position om CPR, och positionen antogs sedan den 13 februari av en majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet under ett plenarsammanträde i Strasbourg.

I den position som Europaparlamentet har antagit föreslår parlamentet bland annat en ökning budgeten för sammanhållningspolitiken, från 330,6 miljarder euro i EU-kommissionens förslag till 378,1 miljarder euro. En ökning om 14 procent.

Vidare föreslår Europaparlamentet att den europeiska medfinansieringsgraden för de sammanhållningspolitiska medlen ska justeras. I kommissionens förslag ska de mer utvecklade regionerna få 40 procent i medfinansiering från EU, och de minst utvecklade regionerna föreslås kunna få som mest 70 procent finansiering från EU i genomförandet av sammanhållningspolitiken. Europaparlamentet föreslår att de mindre utvecklade regionerna ska kunna få upp till 85 % medfinansiering från EU, övergångsregionerna föreslås kunna få upp till 65 procent och de mer utvecklade regionerna, det vill säga bland annat de svenska regionerna, ska kunna få upp till 50 procent medfinansiering.

Europaparlamentet föreslår även en ökning av medlen till Interreg-programmen, från 2,5 procent av de globala sammanhållningspolitiska medlen i EU-kommissionens förslag till 3 procent, vilket skulle innebära en total budget om 11,3 miljarder euro till Interreg.

Nästa steg

I enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet måste Europaparlamentet och rådet (medlemsstaterna) hitta en kompromiss som båda kan stödja för att förslaget om de fondgemensamma bestämmelserna ska antas. Genom att Europaparlamentet antog förhandlingspositionen om de fondgemensamma bestämmelserna under plenarsammanträdet i Strasbourg den 13 februari är Europaparlament redo att inleda förhandlingarna kring denna lagstiftning med rådet och EU-kommissionen i en trialog. Innan förhandlingarna i trialogen kan inledas behöver även medlemsstaterna i rådet enas om en position. Ambitionen från det rumänska ordförandeskapet, som styr arbetet i rådet under våren 2019, är att förhandlingar om de gemensamma bestämmelserna kommer att ske mellan Europaparlamentet och rådet under deras ordförandeskap.

För mer information

Läs parlamentets pressmeddelande om EU-parlamentets omröstning

Läs mer om parlamentets ändringsförslag här

Läs Central Swedens nyhet om förslaget om sammanhållningspolitiken här

Läs mer om lagstiftningsförfarandet på Europaparlamentets hemsida

2019-03-13T10:29:18+02:00 2019-03-13|