EU-parlamentets huvudrapportör för förslaget om en ny klimatlag, Jytte Guteland, har presenterat ett förslag till EU-parlamentets gemensamma ståndpunkt. Guteland vill bland annat öka minskningen av koldioxidutsläpp till år 2030 från 50–55 till 65 procent, ha delmål inskrivna för år 2040 som ska ligga på 80 till 85 procents utsläppsminskning samt ändra att klimatneutralitet år 2050 inte är ett EU-omfattande mål, utan att varje enskilt medlemsland måste nå målet. 

I början av mars 2020 föreslog EU-kommissionen en klimatlag med rättsligt bindande mål för att nå klimatneutralitet i Europa år 2050. Om lagen ska bli verklighet måste de lagstiftande organen EU-parlamentet och ministerrådet vara eniga om förslaget. Svenska socialdemokratiska Jytte Guteland är huvudrapportör för förslaget om en ny klimatlag i EU-parlamentet. Detta innebär att hon är ansvarig för att leda arbetet med att hitta en gemensam parlamentarisk ståndpunkt i frågan om förslaget för en ny klimatlag. 

Den 28 april 2020 presenterade Guteland sitt förslag till EU-parlamentets gemensamma ståndpunkt om en ny europeisk klimatlag. Bland annat föreslår Guteland att:  

  • Minska utsläppen av växthusgaser till 2030 med minst 65 procent. 
  • Införa ett delmål till år 2040 på runt 80–85 procents minskning efter konsekvensanalys av kommissionen.
  • Fortsätta efter 2050 med att eftersträva negativa utsläpp där man tar upp mer utsläpp än som släpps ut. 
  • Ta bort delen om att kommissionen ska kunna ändra klimatmålen genom delegerade akter. Klimatmålen måste vara bindande för alla medlemsländer. 
  • Stärka kommissionens möjligheter att gripa in mot medlemsländer som inte följer sina mål. 
  • Införa färdplaner för klimatomställningen i alla sektorer år 2025; alla branscher, även flyg och internationell sjöfart, måste omfattas av utsläppsminskningskraven. 
  • Inrätta ett oberoende europeiskt klimatråd baserat på FN:s klimatpanel IPCC som ska tillhandahålla klimatforskning. 
  • Införa en koldioxidbudget för att lättare kunna se hur olika politiska klimatåtgärder påverkar. 
  • Skriva in Internationella arbetsorganisationen ILO:s definition för rättvisa i klimatlagen och se till att arbetsmarknadens parter involveras. 
  • Se till att omställningen blir socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. 

I jämförelse med kommissionens ursprungsförslag är Gutelands förslag på flera punkter mer ambitiöst. Hon vill bland annat öka utsläppsminskningen till 2030 med 65 procent jämfört med 1990 års nivåer. Detta är en ökning med 10 – 15 procent i jämförelse med kommissionens förslag som låg på 50 till 55 procent. Vidare vill hon lägga till ett delmål för utsläppsminskningar till 2040 som ska ligga på 80 till 85 procent i minskade utsläpp. I kommissionens förslag förekom inget specifikt delmål för året 2040. EU-parlamentarikern vill också ändra på kommissionens förslag om att klimatneutralitet år 2050 ska vara ett EU-omfattande mål. Istället vill hon att varje enskilt medlemsland ska nå målet om klimatneutralitet till år 2050. Hon föreslår även att EU inrättar ett oberoende europeiskt klimatråd som ska leverera aktuell och pålitlig klimatforskning. 

Kommissionen föreslog att de vart femte år skulle kunna granska och om nödvändigt även föreslå nya åtgärder för att nå 2050-målet. Detta skulle gälla automatiskt såvida inte en stor majoritet av medlemsländerna i rådet eller EU-parlamentet röstar emot de så kallade delegerade akterna. Idén med detta är att göra klimatambitionerna irreversibla i framtiden. Guteland vill slopa detta förslag och föreslår istället att detta i sedvanlig ordning ska involvera både parlamentet och ministerrådet. 

Gutelands förslag kommer nu skickas till EU-parlamentets miljöutskott med förhoppningen att kunna gå till omröstning i juni. Hela EU-parlamentets ståndpunkt blir troligtvis röstat om i september för att sedan kunna inleda förhandlingar med medlemsländerna och kommissionen.  Gutelands förhoppning är att EU ska kunna enas om den nya klimatlagen redan i år.  

Sveriges regering har sedan tidigare välkomnat kommissionens förslag om en europeisk klimatlag. Bland annat anser regeringen att EU efter 2050 bör uppnå negativa utsläpp i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och att målet om nettonollutsläpp till 2050 också bör gälla både för EU och för varje enskild medlemsstat på nationell nivå. Regeringen vill även att EU:s klimatmål till 2030 ska ligga på minst 55 procents utsläppsminskning. För ministerrådets del behandlas fortfarande kommissionens förslag på en ny klimatlag. 

För mer information
För att läsa Central Swedens artikel om kommissionens förslag på klimatlag, klicka här.
För att läsa mer om Gutelands förslag och uttalanden, klicka här.
För att läsa den svenska regeringens syn på kommissionens förslag på klimatlag, klicka här.  

Jytte Guteland, Europaparlamentariker (S)