I den nya kommissionens första arbetsprogram ges den europeiska gröna given stort utrymme och beskrivs som EU:s nya tillväxtstrategi som ska bidra till ökad sysselsättning och global konkurrenskraft. Investeringsplanen för den europeiska gröna given och mekanismen för rättvis omställning är två centrala initiativ inom prioriteringen om en europeisk grön giv.  Även den andra prioriteringen, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, har stort fokus i arbetsprogrammet inom vilket en förnyad strategi för EU:s industripolitik är ett centralt initiativ. 2020 års arbetsprogram kommer att vara tongivande för hela mandatperioden fram till 2024.

Den 29 januari 2020 presenterade EU-kommissionen arbetsprogrammet för 2020. Detta är det första arbetsprogrammet som den nya kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen presenterade. Arbetsprogrammet utgår från de sex övergripande prioriteringarna som von der Leyen pekade ut i de politiska riktlinjerna som hon presenterade i samband med att rådet och Europaparlamentet valde henne som ordförande för kommissionen, det vill säga:

  • En europeisk grön giv
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
  • En ekonomi för människor
  • Ett starkare Europa i världen
  • Främjande av vår europeiska livsstil
  • En ny satsning på demokrati i Europa

von der Leyen-kommissionen

Detta arbetsprogram, och det arbete som den nya kommissionen kommer att genomföra under detta första år, kommer att vara tongivande för hela mandatperioden fram till 2024. Stort fokus ligger särskilt på de första hundra dagarna vid makten, det finns höga förväntningar på vad kommissionen kommer att presentera nu under första kvartalet 2020.

I arbetsprogrammet ges stort utrymme till den första av de sex prioriteringarna; en europeisk grön giv. Kommissionen beskriver den gröna given som EU:s nya tillväxtstrategi. Ambitionen är att arbetet inom ramen för den gröna given ska bidra till ökad sysselsättning och global konkurrenskraft. Den gröna given presenterar ett ramverk av lagstiftning, initiativ och strategier som ska bidra till att möta ambitionen om ett klimatneutralt Europa till år 2050 och kommissionen anger i arbetsprogrammet att en stor del av åtgärder kopplat till den gröna given ska presenteras under kommissionens första år och utgör en väsentlig del av arbetsprogrammet. Redan den 14 januari 2020 presenterade kommissionen förslaget om hur ambitionerna inom den gröna given ska finansieras genom att presentera investeringsplanen för den europeiska gröna given och mekanismen för rättvis omställning. Detta är två centrala initiativ inom prioriteringen om en europeisk grön giv. Utöver dessa två initiativ beskrivs ambitioner om att presentera en rad lagstiftningsförslag och strategier, däribland EU:s nya klimatlag för att uppnå ett klimatneutralt EU 2050, en strategi för hållbar och smart mobilitet, en ny strategi för biologisk mångfald, samt en ”jord till bord” strategi.

Den andra prioriteringen, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, är även det en prioritering som får stor uppmärksamhet. Ett centralt initiativ inom detta område är en förnyad strategi för EU:s industripolitik som väntas presenteras under våren 2020. Kommissionen beskriver i arbetsprogrammet att industristrategin har en avgörande roll i arbetet med den gröna given. I arbetsprogrammet lägger kommissionen även fram ambitionen om att ta fram en särskild strategi för små och medelstora företag samt en vitbok om artificiell intelligens. Inom detta område presenteras även bland annat ambitioner kopplat till digital kompetens samt att kommissionen under året ska presentera ett meddelande om framtiden för forskning- och innovationspolitiken.

Prioriteringen, en ekonomi för människor, presenterar ambitioner inom bland annat den europeiska pelaren för sociala rättigheter med förslag om att presentera en handlingsplan för den sociala pelaren, ambition om att förstärka ungdomsgarantin, samt lägga fram ett förslag om ett rättsligt instrument om skäliga minimilöner för arbetare i EU. Inom detta område presenteras även förslag kopplat till finansmarknaden och skattepolitik.

Ett starkare Europa i världen är en prioritering som handlar om att stärka EU:s internationella relationer. Inom detta område presenteras bland annat en ambition om att presentera en ny EU – Afrika-strategi, att verka för att inleda anslutningsförhandlingarna med Norra Makedonien och Albanien, samt presentera en handlingsplan för jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i yttre förbindelser.

Den femte av de sex övergripande prioriteringarna är främjande av vår europeiska livsstil. Denna prioritering rönte stor debatt när von der Leyen först presenterade de politiska prioriteringarna då namnet på prioriteringen först var ”skydd av den europeiska livsstilen”. Kritiker menade att benämningen uppfattades som kontroversiell eftersom man kunde läsa in en högerpopulistisk anda i formuleringen. I arbetsprogrammet förtydligar kommissionen att den europeiska livsstilen bygger på värden kopplat till solidaritet, jämställdhet och rättvisa. Ambitionen inom detta område är att skapa starkare, mer sammanhållna och resilienta europeiska samhällen. De initiativ som presenteras inom detta område handlar bland annat om stöd till medlemsstaternas arbete med förebyggande och behandling av cancer, att presentera en ny strategi för kompetensförsörjning, en ny europeisk säkerhetsstrategi samt en ny pakt för migration och asyl.

Den sista övergripande prioriteringen är en ny satsning på demokrati i Europa. Inom detta område presenteras bland annat ambitionerna kring arbetet med konferensen om Europas framtid som bland annat syftar till att ge EU-medborgare större inflytande över EU, att presentera en jämställdhetsstrategi, att ta fram en EU-strategi för brottsoffers rättigheter, en rapport om hur de demografiska förändringarna påverkar samhället samt att föreslå en långsiktig vision för landsbygdsområden och en grönbok om åldrande.

I inledningen till arbetsprogrammet skriver kommissionen även att Agenda 2030 kommer att vara en central ledstjärna och kompass för kommissionens arbete. Bland annat beskriver kommissionen att man avser att integrera hållbarhetsmålen i den europeiska planeringsterminen.

Utöver de förslag kommissionen presenterar inom de sex prioriteringarna presenteras en översikt av pågående förhandlingar av lagförslag. Av dessa föreslår kommissionen att dra tillbaka 32 lagförslag. Förslaget om tillbakadraget kommer att konsulteras med Europaparlamentet och medlemsstaterna innan processen för dessa lagförslag stoppas. Kommissionen listar även ett stort antal lagförslag som de anser bör ges prioritet då de är viktiga för att leverera ambitionerna inom de sex prioriterade områdena. Att en ny kommissionen drar tillbaka lagförslag som inte är i linje med deras prioriteringar eller föreslår prioritet över andra är ett vanligt förfarande när en ny kommission tillträder.

För mer information

  • För att läsa kommissionens pressmeddelande om arbetsprogrammet, klicka här.
  • För att få tillgång till listan över lagförslag som föreslås dras tillbaka, klicka här.
  • För att få tillgång till de lagförslag som kommissionen anser bör ha hög prioritet att slutföra förhandlingarna kring, klicka här.
  • För att läsa Central Swedens artikel om von der Leyens politiska riktlinjer, klicka här.
  • För att läsa Central Swedens artikel om den nya kommissionens hundra första dagar, klicka här.
  • För att läsa Central Swedens artikel om den europeiska gröna given, klicka här.
  • För att läsa Central Swedens artikel om fonden mekanismen för en rättvis omställning, klicka här.
  • För att läsa Central Swedens artikel om en förnyad strategi för EU:s industripolitik, klicka här.