Den 14 november arrangerades en nationell dialogkonferens om sammanhållningspolitiken i nästa programperiod (2021–2027) på Folkets Hus i Stockholm. Denna konferens var den sista i en rad av dialogkonferenser som genomförts under året, i samtliga NUTS2-områden i Sverige. Den nationella, och de åtta regionala, dialogkonferenserna om sammanhållningspolitiken har till syfte att bidra till att öka sammanhållningspolitikens synlighet, diskutera lärdomar och erfarenheter från nuvarande programperiod samt diskutera förutsättningarna för sammanhållningspolitiken inför nästa programperiod. I Östra Mellansverige arrangerades konferensen den 27 mars och i Norra Mellansverige den 17 april.

EU-kommissionens förslag om ny långtidsbudget 2021–2027

Katarina Areskoug Mascarenhas på EU-kommissionens representation i Sverige gav en överblick över EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget för perioden 2021–2027. I förslaget föreslås bland annat högre anslag till prioriterade områden såsom forskning och innovation, ungdomar, miljö- och klimatprogrammet Life, migration och säkerhet. Budgeten har även ett ökat fokus på EU:s mervärde, samt ett större fokus på resultat och förenklingar. Eva Sjögren, chef för EU-kansliet på statsrådsberedningen, förde fram den nationella nivåns ståndpunkter och att Sverige i stora drag står bakom de omprioriteringar av budgeten som EU-kommissionen lagt fram, men att man samtidigt anser att budgeten är för hög. Den svenska ståndpunkten är att det måste finnas ett budgettak på en procent för att hålla budgeten på en rimlig nivå för svenskt vidkommande.

Flernivåpanel – Carola Gunnarsson, Katarina Areskoug Mascarenhas, samt Eva Sjögren.

Sverige står bakom förändringarna kopplat till den nya mekanismen för att skydda EU-budgeten mot risker kopplade till rättsstatsprincipen och att de ”traditionella” delarna av EU:s budget minskas i förslaget. För att kunna införa de nya prioriteringarna, och hålla budgettaket, är den svenska linjen att dra ner på sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken. EU-kommissionens tidsplan om att nå en överenskommelse innan Europaparlamentsvalet i maj 2019 stöds inte av rådet. Sjögrens ”initierade gissning” var att en uppgörelse, i bästa fall, först kan nås under det finska ordförandeskapet under senhösten 2019. Sjögren underströk också att det finns en stark samsyn runt den övergripande budgetlinjen relativt oberoende av vilken regering som tillträder.

I den efterföljande paneldebatten lyfte Carola Gunnarsson, ledamot i SKL:s styrelse, fram att EU är mer än ett finansieringsverktyg och en budgetdebatt. Pengarna fördelas på olika aktörer som på olika sätt spelar in mot gemensamma politiska mål. Genom medfinansieringskravet växlas pengarna upp och får större genomslag. Gunnarsson lyfte fram de fyra friheterna och möjligheten att jobba, studera och resa i Europa detta som enkelt kan tas för givet idag. Panelen var överens om att man inte kan ta allt detta för givet; ett exempel som sätter saken på sin spets är Storbritanniens utträde, som tydligt visar vad EU betyder för oss och vad vi vinner på att vara en del av en gemensam inre marknad och ett gemensamt projekt.

Areskoug tryckte på vikten av att slutföra budgetförhandlingarna våren 2019 för att hinna programmera fram till januari 2021 och få igång programperioden i tid, något EU-kommissionen arbetar hårt för. Förseningarna i budgetförhandlingarna inför innevarande programperiod, 2014–2020, medförde att nästan ett år av programperioden gick förlorad. Sjögren underströk att detta scenario intet anses realistiskt från rådets sida. För att kunna ro förhandlingarna i land under finska ordförandeskapen hösten 2019 måste rumänerna, som har ordförandeskapet under våren 2019, driva frågan hårt under sitt ordförandeskap.

Elisabeth Backteman, Carola Gunnarsson, Lars Hjälmered, Erik Bergkvist, Lena Andersson Pench samt moderator Rolf Fredriksson.

Europeiska socialfonden (ESF)

Konferensen var indelad i två pass: ett om Europeiska socialfonden (ESF) och ett om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Under ESF-passet lyftes ett antal framgångsrika projektexempel fram från det svenska ESF-rådets sida, som underströk att man ligger sent i genomförandet i Sverige och att relativt mycket medel finns kvar. Störst fokus i genomförandet har legat på programområde ett: kompetensförsörjning. Här underströks att projekten och insatserna är lyckade på deltagarnivå, men att det är svårt att få till långsiktiga strukturförändrande effekter. Från EU-kommissionens generaldirektorat för arbetsmarknad, DG EMPL, deltog direktör Katarina Ivankovic-Knezevic, som underströk att en av orsakerna till att EU-kommissionen driver på budgetförhandlingarna så hårt är att man vill undvika en försening i programmeringsarbetet. Ivankovic lyfte även fram den tydligare kopplingen till den europeiska planeringsterminen som en viktig och positiv förändring i EU-kommissionens förslag.

I en paneldebatt bestående av Anna Johansson (s), riksdagens arbetsmarknadsutskott; Annica Dahl statssekreterare till Ylva Johansson; Ilmar Reepalu (s), ordförande för SKL:s beredning för internationella frågor och Jan-Owe Larsson (m), Region Östergötland, diskuterades allt från svensk budgetrestriktivitet till vikten av fondsamordning. De regionala representanterna påminde om att det från och med 2019 blir 21 likvärdiga regioner i Sverige och framhöll vikten av att detta utnyttjas på bästa sätt inför nästa programperiod. Vikten av att regionerna får vara med och utforma programmen lyftes tydligt fram och det underströks att detta inte är en fråga om makt, utan att det handlar om kännedomen om de regionala utmaningarna och behoven. Den förestående ”skilsmässan” mellan regional- och socialfond i EU-kommissionens förslag beklagades från samtliga håll. Från EU-kommissionens sida lyftes arbetet med att reducera den administrativa bördan och vikten av ökad tillit mellan de olika aktörerna involverade i arbetet.

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)

I passet om regionalfonden, ERUF, inledde Patrik Sällström från Tillväxtverket med att ta upp EU-mervärdet av satsningarna. Han menade att det inte bara handlar om betydande finansiella resurser och att pengarna i sig är ett mervärde, men även att det sätter Sverige och de svenska satsningarna i ett större perspektiv. Det blir tydligt genom arbetssättet att det finns liknande utmaningar på andra håll i Europa, och att man genom att utbyta erfarenheter kan finna lösningar på gemensamma problem. Sällström lyfte även fram förändringsarbetet inför nya programperioden; ”det ska vara lätt att göra rätt”, samt att rapportering och uppföljning måste bli lättare. Det minskade antalet tematiska områden, med tydligare fokus inom program och projekt, kommer förhoppningsvis att ge mer långsiktiga satsningar, som ger mer strukturomvandlande effekter. Han lyfte även fram utvecklingen med fler projekt över landsgränserna och den fortsatta utvecklingen av smart specialisering som positiva delar i EU-kommissionens förslag inför nästa programperiod.

EU-kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik, DG REGIO, företräddes av direktör Lena Andersson Pench, som gav en kort överblick över EU-kommissionens förslag om den framtida regionalfonden. Hon underströk att budgetrestriktiviteten och den sammanlagda nedskärningen av sammanhållningspolitiken på omkring tio procent, har pressat fram en mer modern och spetsad politik, från elva till fem tematiska områden, och att de fem målen nu är mer flexibla. Andersson Pench lyfte även fram att sju fonder kommer att omfattas av det gemensamma regelverket (CPR) enligt EU-kommissionens förslag och att den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) lyfts ur CPR inför nästa period. EU-kommissionen har arbetat hårt med förenklingar inför nästa programperiod och nära nittio förenklingsförslag kopplade till bland annat schabloner, mer effektiv redovisning, samt enklare revision med mer nationell självständighet lyftes fram som exempel.

I den efterföljande paneldebatten, där statssekreterare Elisabeth Backteman, Näringsdepartementet, Lars Hjälmered (m) från Näringsutskottet i riksdagen, Carola Gunnarsson ledamot i SKL:s styrelse, Erik Bergqvist regionråd Västerbotten samt Lena Andersson Pench deltog, diskuterades den kommande programperioden, processerna och de politiska målen med sammanhållningspolitiken. Backteman lyfte fram att Sverige ställer sig positiva till inriktningarna i EU-kommissionens förslag och så även till ambitionerna om förenklingar och moderniseringen av budgeten. Statssekreteraren framhöll vikten av ett effektivt utnyttjande av fonderna och framhöll att Sverige står bakom en ökad nationell medfinansiering av politiken, då detta bygger in en ”kvalitetssäkring” i systemet när de nationella myndigheterna måste gå in med en större andel av finansieringen. Hjälmered lyfte fram att regionalpolitiken är en viktig del av arbetet med tillväxt och konkurrenskraft och han underströk att riksdagens utskott bör involveras ytterligare i EU-frågorna, utöver EU-nämnden, och att de svenska positionerna bör förankras på ett bättre sätt.

EU, nationell och regional i samverkan – Elisabeth Backteman, Erik Bergkvist och Lena Andersson Pench.

De regionala representanterna Bergqvist och Gunnarsson lyfte fram sammanhållningspolitikens vikt för regionerna och underströk speciellt att man bör se över systemen inför nästa år. Detta för att på bästa sätt utnyttja att vi från 2019 kommer att ha en tydligt utpekad regionalt utvecklingsansvarig (RUA) i samtliga län i Sverige i samma typ av organisation. En förbättringspotential finns för hur de tre nivåerna; EU, nationell och regional, samverkar. I panelsamtalet lyftes även en gemensam förvaltande myndighet upp och trots att detta i dagsläget ser svårt ut att uppnå, är det av stor vikt att fondsamordningen stärks till nästa period. Gunnarsson lyfte även frågan om indelningskommitténs förslag om myndighetsgemensam indelning i Sverige och om dessa indelningar ska sammanfalla med sammanhållningspolitikens programgeografi. För att komma gång med arbetet snabbt och smidigt är det av yttersta vikt att denna fråga reds ut snabbt och att regionerna vet i vilken geografi de skall arbeta i nästa period.

Per Holmström, Östra Mellansverige, i samspråk med statssekreterare Backteman.

Handelspolitik, Storbritanniens utträde och EU-samarbetet

I ett avslutande pass lyftes blicken från regionalpolitiken till handelspolitik, Storbritanniens utträde och EU-samarbetet i stort. Här deltog den tidigare Europaparlamentarikern och regionrådet i Västra Götaland, Kent Johansson (c) och Anna Stelinger, generaldirektör för Kommerskollegium. Vikten av den inre marknaden för Sverige liksom gemensamma regelverk för att handeln ska fungera avhandlades. Storbritanniens utträde kommer att skapa stora störningar i övergångsperioden och tills nya avtal är på plats. Sverige är beroende av såväl export som import, Storbritannien är en viktig handelspartner, och många svenska företag är viktiga länkar i globala värdekedjor. Trots mycket oro på den globala marknaden och hotande handelskrig, lyftes EU:s arbete med att förhandla fram handelsavtal med stora delar av världen som en positiv utveckling. Johansson underströk också vikten av att inte se sammanhållningspolitiken isolerat utan att den är en viktig del i att bygga kapacitet på regional nivå, för att på sikt kunna konkurrera om exempelvis medel i excellensprojekt inom det europeiska forskningsprogrammet.

För mer information

Läs Central Swedens nyhet om dialogkonferenserna i Östra Mellansverige och Norra Mellansverige här.