Europaparlamentets alla utskottsmöten och plenarsammanträdet har ställts in under april. Ett extraordinärt plenarsammanträde kommer att anordnas i Bryssel den 26 mars där europaparlamentarikerna har möjlighet att e-rösta. Rådets möten genomförs tillsvidare i form av videokonferenser och en tillfällig möjlighet att rösta via skriftligt förfarande har införts. I skrivande stund är det oklart när nästa möte med EU:s stats- och regeringschefer om långtidsbudgeten kommer att hållas. Utsikterna att undvika en försening av starten av nästa programperiod var redan innan Coronakrisen ganska små. Alla resurser går nu till att hantera Coronakrisen vilket gör att möjligheterna att nå en överenskommelse om långtidsbudgeten under våren 2020 är högst osannolik, vilket innebär att en försenad start av nästa programperiod är att räkna med.

Nedan följer en sammanfattning av agendorna och beslutsfattandet för Europaparlamentet och rådet samt ett avslutande stycke om konsekvenserna för förhandlingarna om långtidsbudgeten och straten av nästa programperiod.

Europaparlamentet
I skrivande stund har samtliga utskottsmöten och omröstningar i Europaparlamentet (EP) ställts in under hela april. Istället ska EP sammanträda vid ett extrainsatt plenarsammanträde i Bryssel den 26 mars. Agendan under detta plenarsammanträde omfattar bland annat investeringsinitiativet mot Coronaeffekter som EU-kommissionen presenterade den 13 mars som innebär att 37 miljarder euro inom ramen för sammanhållningspolitiken 2014 – 2020 föreslås omfördelas, för att kunna användas till insatser som kan lindra effekterna av COVID-19. De 705 Europaparlamentarikerna kommer, för första gången någonsin, ges möjligheten att e-rösta vid detta sammanträde.

EP hade redan innan Coronakrisen stoppat alla politiska trialoger om de program och fondspecifika förordningarna för sektorsprogrammen och struktur- och investeringsfonderna i nästa programperiod. En anledning till detta kan vara att EP anser att förhandlingarna om långtidsbudgeten måste ha resulterat i en överenskommelse, eller iallafall ha kommit längre, innan förhandlingarna om programmen och fonderna kan återupptas.

Rådet
Europeiska rådet (EU:s stats- och regeringschefer) har endast haft ett särskilt toppmöte om långtidsbudgeten. Det hölls den 20 – 21 februari 2020 och resulterade inte i några framsteg i förhandlingarna om budgeten. Uppgifter gör gällande att minst ett, kanske två, extrainsatta toppmöten som specifikt behandlar långtidsbudgeten skulle behöva anordnas för att medlemsstaterna ska kunna nå en överenskommelse om budgeten.

Arbetet inom det Europeiska rådet (EU:s stats- och regeringschefer) och Europeiska unionens råd (ministerrådet) genomförs tillsvidare i form av videokonferenser och en tillfällig möjlighet att rösta via skriftligt förfarande har införts. Nästa möte med EU:s stats- och regeringschefer är den 26 mars. Under detta möte kommer endast åtgärder kopplat till COVID-19 pandemin att diskuteras. Det är i skrivande stund oklart när nästa möte med EU:s stats- och regeringschefer om långtidsbudgeten kommer att hållas.

Påverkan på förhandlingarna om långtidsbudgeten
COVID-19 pandemin påverkar således både antalet möten och beslutsfattandet vilket i sin tur får konsekvenser för förhandlingarna om långtidsbudgeten. Medlemsstaterna låg redan innan Coronakrisen efter i tidsplanen för förhandlingarna om långtidsbudgeten. Inför nuvarande programperiod hade medlemsstaterna nått en överenskommelse om långtidsbudgeten i februari 2013, vilket precis gjorde det möjligt att starta nuvarande programperiod på utsatt datum, 1 januari 2014. Den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Centre (EPC) menade att det redan innan Coronakrisen var oundvikligt att det kommer att bli en försening i starten av nästa programperiod. De har listat tre olika scenarion för medlemsstaternas överenskommelse om långtidsbudgeten och hur det skulle kunna komma att påverka starten av nästa programperiod:

  1. Det första scenariot är att en kompromiss nås under våren vilket skulle begränsa förseningarna av programstarten under 2021. Även om en överenskommelse nås under våren måste vi räkna med en försenad programstart. Med tanke på att alla resurser nu går åt till att hantera Coronakrisen är möjligheterna att nå en överenskommelse under våren 2020 högst osannolik.
  2. Det andra scenariot innebär en överenskommelse under de sista månaderna år 2020 för att undvika att förhandlingar fortsätter år 2021. Detta scenario skulle innebära stora förseningar i programstart, men programmen och fonderna bör ändå kunna starta under 2021.
  3. Det tredje scenariot innebär att ingen överenskommelse nås innan utgången av 2020. Det skulle innebära att budgetramen för 2020 automatiskt skulle gälla under 2021 och förhandlingarna om långtidsbudgeten fortsätter in i 2021. Konsekvensen blir att de nya program som kommissionen föreslagit i nästa programperiod, till exempel Digitala Europa och Fonden för rättvis omställning, samt de förändringar kommissionen föreslagit i redan befintliga program och fonder kommer att få en rejält försenad start (troligtvis inte innan 2022).

För mer information
EPCs analys om tre scenarion för förhandlingarna om långtidsbudgeten och programperiodens start