Botniska korridoren anser att Trafikverkets förslag till ny nationell infrastukturplanför åren 2022-2033 inte i tillräckligt stor utstäckning tar hänsyn till de åtaganden som Sverige har inom det transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Förslaget omfattar inte heller de infrastruktursatsningar som är nödvändiga för att kunna ta tillvara på den gröna återindustrialisering som nu pågår i mellersta och norra Sverige. Detta var två tydliga budskap från Botniska korridoren under det digitala remissmöte som anordnades den 10 februari, som anordnas i samband med processen att ta fram en ny svensk nationell infrastrukturplan. 

Botniska korridorens styrgrupp representerades under det digitala remissmötet den 10 februari av Birgitta Sacrédeus (KD) Region Dalarna, Glenn Nordlund (S) Region Västernorrland och Rickard Carstedt (S) Region Västerbotten. Remissmötet  anordnades av regeringen som en del av framtagandet av det nya nationella infrastrukturplanen för 2022-2033.

Botniska korridoren anser att Trafikverkets förslag till nationell plan inte uppfyller de mål som regeringen satt upp, och inte heller Sveriges åtaganden gentemot EU. ”Vi är alla eniga. Regeringen måste nu ta ett rejält omtag. Regeringen måste ta hänsyn till den snabba nyindustrialiseringen. Annars riskerar Sverige att hamna på efterkälken. Vårt råd till ministern är att gå tillbaka till regeringens egna direktiv och utifrån dem ta fram en ny plan som uppfyller regeringens ambitioner, och hela landets behov.”

Sommaren 2021 pekade EU ut Botniska korridoren som en del av det högst prioriterade transportnätet genom förlängningen av stomnätkorridoren Skandinavien-Medelhavet. Den gemensamma prioriteringen inom EU är ett bevis för att detta är nödvändiga satsningar för hela EU:s ekonomi och utveckling, precis som att det är avgörande för Sveriges omställning. Sverige behöver bli bättre på att uppfylla beslutade mål, svara upp mot EU:s prioriteringar för Sverige och ta tillvara tillgänglig EU-medfinansiering. Detta innebär bland annat att bygga ut stomnätet i Sverige, vilket bland annat omfattar att bygga ut hela kustjärnvägen norr om Stockholm till år 2030 och att möjliggöra för 740 meter långa tåg att köras och omlastas.

Inom förslag till nationell plan saknar Botniska korridoren en strategi om hur mer EU-medel ska kunna tas hem till Sverige. Det kan vara lämpligt att sätta nivåer på belopp som ska tas hem och med det även ha en tydlighet med vad som sker om finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa och andra finansieringsverktyg inte erhålls. I detta hänseende anser Botniska korridoren att det är mycket oroande läsning i Trafikverkets förslag till nationell plan att skjuta fram åtgärder som har fått beviljad EU-finansiering, finansiering som nu äventyras om åtgärder skjuts fram i tid – exempelvis Ostkustbanan Gävle-Kringlan. Det skulle innebära att Sverige missar medfinansiering från EU.

Se Botniska korridorens inspel nedan, som modererades av Antti Vainio som är vice VD för Mellansvenska Handelskammaren.

Om Botniska korridoren
Bakom samarbetet Botniska korridoren står regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland Härjedalen, Gävleborg, Dalarna och Örebro län. Samarbetet Botniska korridoren arbetar för att stärka transportinfrastrukturen och förbättra förbindelserna mellan Sverige och övriga Europa. Den Botniska korridoren utgör förlängningen av EU:s stomnätskorridorer norrut och knyter ihop Norge, Sverige och Finland, tillsammans med de anslutande stråken. Samarbetet fokuserar på järnvägskorridorerna, men inkluderar även viktiga anslutningar till de andra trafikslagen. De regionala representationskontoren vid EU, North Sweden och Central Sweden European Office bistår även samarbetet. Läs mer på https://bothniancorridor.com

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92