Energi, klimat och ett hållbart samhälle

Inom bevakningsområdet Energi, klimat och ett hållbart samhälle arbetar Central Sweden under 2020 med EU-bevakning med inriktning på politisk påverkan och projektstöd, med särskilt fokus på områdena bioekonomi och cirkulär ekonomi, solenergi samt transportsektorns klimatpåverkan.

Klimatet utgör ett av EU:s främsta politiska prioriteringar, med den huvudsakliga målsättningen att uppnå målen i Parisavtalet; att begränsa den globala uppvärmningen till klart under 2 °C och sträva efter att begränsa ökningen till 1,5 °C. Kommissionen ser att klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem där internationella åtgärder och EU-åtgärder kan komplettera och förstärka nationella, regionala och lokala åtgärder. Inget land kan lösa klimatförändringarna på egen hand och samordning på europeisk nivå förbättrar effektiviteten av klimatåtgärder.

Energi utgör en delad befogenhet mellan medlemsstaterna och Europeiska unionen, vilket innebär att EU har rätten att lagstifta och sluta rättsligt bindande avtal inom politikområdet. Den delade befogenheten kommer till uttryck genom att medlemsländerna får lagstifta om en specifik fråga inom de berörda områdena såvida EU inte redan har gjort det. Vidare har medlemsstaterna rätt att fastställa den nationella energimixen, det vill säga de nationella energikällorna. Det övergripande målet med EU:s energipolitik är att balansera mellan de tre faktorerna hållbarhet, säker tillgång på energi och konkurrenskraft. EU:s energipolitik ska alltså sträva mot en hållbar utveckling med en säker tillgång på energi i hänsyn till det europeiska näringslivets energibehov.

Den nuvarande kommissionens politiska initiativ samlas under ramverket den gröna given. Den gröna given fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050 och syftar till att göra EU:s ekonomi hållbar genom att förvandla klimat- och miljöutmaningarna till möjligheter tvärs över alla politikområden, samt att göra omställningen rättvis för alla. Hållbarhetsaspekten ska genomsyra all EU-politik och kommissionen beskriver den gröna given som en tillväxtstrategi, som ska möjliggöra en ekonomisk tillväxt utan nettoutsläpp av växthusgaser, där ekonomisk tillväxt frikopplas från resursförbrukning. Som ett led i den gröna given vill också kommissionen skärpa de nuvarande europeiska energi- och klimatmålen. De nuvarande målen fastställdes under 2018 och omfattar 40 % minskade växthusgaser, 32 % mer energieffektivitet och 32,5 % mer användning av förnybar energi till 2030.

Kommissionen la i mars 2020 fram ett förslag på en europeisk klimatlag som ska fastställa målet om klimatneutralitet till 2050 samt höja målet om minskade växthusgasutsläpp till minst 50%. Vidare har kommissionen även annonserat för en revidering av de lagstiftningar som omfattar energieffektivisering och förnybar energi (energieffektiviseringsdirektivet EED och direktivet för förnybar energi, RED) samt de tre direktiv och förordningar som omfattar EU:s växthusgasutsläpp (direktivet för den europeiska handeln med utsläppsrätter EU ETS, direktivet för markanvändning, ändring av markanvändning och jord- och skogsbruk, LULUCF samt ansvarsfördelningsförordningen ESR).

Under 2020 arbetar Central Sweden inom området energi, klimat och ett hållbart samhälle med EU-bevakning med inriktning på politisk påverkan och projektstöd, med särskilt fokus på områdena bioekonomi och cirkulär ekonomi, solenergi samt transportsektorns klimatpåverkan. Kontoret deltar aktivit i nätverk såsom ERRIN, CMPR och klimatarbetsgruppen inom SveReg, Sveriges stads- och regionkontors nätverk.