Den 22 november anordnades 2019 års Europaforum med fokus på den kommande sammanhållningspolitiken och smart specialisering. Under dagen medverkade bland annat talare från Näringsdepartementet, EU-kommissionen och Tillväxtverket. Ett medskick från flera talare var att regionerna bör förbereda sig på de framtida större kraven som kommer ställas på hur arbetet med smart specialisering genomförs, till exempel krav på återrapportering från regional nivå. Vidare exemplifierades också bergslagsregionernas arbete med den internationella dimensionen av smartspecialiseringsarbetet i form av engagemang i samverkansplattformar och pilotprojekt.

Europaforum anordnas varje år av Intresseföreningen Bergslaget och Central Sweden, med stöttning från Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Västmanland och Region Örebro län. Den 22 november gick 2019 års Europaforum av stapeln under temat ”Hur kommer EU:s framtida sammanhållningspolitik bidra till smart tillväxt i Region Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Region Örebro län?”. Bakgrunden till årets tema är smart specialiserings förstärkta roll under den kommande programperioden 2021–2027, då det inom denna kommer att införas krav på en god styrning och uppföljning av de regionala smarta specialiseringsstrategierna för att kunna ta del av de Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) såsom regional- och socialfonden.

Irén Lejegren, regionråd i Örebro län och ordförande för Central Sweden, inledde årets Europaforum med att introducera den arbetsmetod som kallas smart specialisering, en regional (eller nationell) strategi som kraftsamlar inom utpekade prioriterade områden för innovation och hållbar tillväxt. Vidare framhöll Lejegren vikten av att arbeta med smart specialisering, särskilt då kraven på arbetsmetoden nu går från ”existens” av en smart specialiseringsstrategi i nuvarande programperiod till ett så kallat nödvändigt villkor om ”god styrning” av smart specialisering inom kommande programperiod. Till det nya villkoret hör också sju uppfyllningskriterier om bland annat mer kontinuerlig och striktare uppföljning och utvärdering av arbetet med smart specialisering.

Åsa Lövelius Kepert, Näringsdepartementet presenterade regionalfondens fem politiska mål (political objectivs, PO) för nästa programperiod:

  • PO 1: Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling
  • PO 2: Ett grönare och koldioxidsnålare Europa
  • PO 3: Ett mer sammanlänkat Europa
  • PO 4: Ett mer socialt Europa
  • PO 5: Ett Europa närmare medborgarna

För de mer utvecklade av EU:s medlemsländer gäller att minst 85% av medlen ska avsättas till mål 1 och 2 och att då minst 60% ska gå till mål 1. För Sveriges del rekommenderar dock kommissionen att alla regionalfondsmedel som tilldelas Sverige ska gå till mål 1.

Helena Schäfer Sundblad, EU-kommissionen lyfte fram flera skäl till att kommissionen anser att Sverige bör prioritera mål 1, bland annat otillräckligt samarbete mellan små och medelstora företag och offentlig forskning samt behovet av fortsätta investeringar i innovation och forskning för att också gynna innovationspotentialen hos små och medelstora företag och startupbolag. Vidare anser kommissionen att kompetensbristen är ett av de största hindren för företagens tillväxt och det är viktigt att utveckla färdigheter för smart specialisering, industriell omställning och entreprenörskap. Schäfer Sundblad redogjorde även för de sju tillhörande uppfyllningskriterierna:

  1. En uppdaterad analys av utmaningar och flaskhalsar för spridning av innovation och digitalisering
  2. Behöriga regionala/nationella institutioner eller organ som ansvarar för förvaltningen av strategin för smart specialiserin
  3. Övervaknings- och utvärderingsverktyg för att mäta resultat mot strategins mål
  4. En effektivt fungerande entreprenöriell upptäckandeprocess
  5. Åtgärder som krävs för att förbättra nationella eller regionala forsknings- och innovationssystem
  6. Åtgärder för att hantera industriell förändring
  7. Åtgärder för internationellt samarbete

Slutligen underströk Schäfer Sundblad att kommissionen råder regionerna att påbörja arbetet med att samla in och dokumentera hur arbetet med smart specialisering fortskrider enligt de sju uppfyllningskriterierna redan nu, även om det inte ännu har beslutats på vilken nivå som kriterierna ska följas upp. Arbetet sker ju idag på regional nivå, vilket gör det sannolikt att återrapporteringen också kommer göra det.

Detta är något som även tydligt kom fram i den förinspelade intervjun med Johanna Bond, Central Sweden Europan Office och David Paulsson, oberoende expert då en av rapportens rekommendationer rör just detta. Här lyfte Paulsson fram att de flesta svenska regioner redan uppfyller flera av kriterierna och att det snarare handlar om att börja dokumentera det arbetet som redan görs. Vidare belyste även Paulsson varför det är relevant att lyfta upp smart specialisering på en NUTS2[1]-nivå, dels för att de smarta specialiseringsstrategierna ska spela in till strukturfondsprogrammen och att det riskerar bli fragmenterat med många olika regionala styrkeområden, dels för att det kan vara lättare att uppnå en kritisk massa om fler regionerna samarbetar.

Isabelle Canderskog och Lena Johansson-Skeri, Tillväxtverket presenterade därefter Tillväxtverkets sammanställning om regionernas prioriteringar inför den kommande programperioden. Bakgrunden till rapporten är att den nuvarande nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft närmar sig sitt slut, 2020, samtidigt som en ny programperiod (2021–2027) för sammanhållningspolitiken påbörjas. Gällande sammanhållningspolitiken återfinns också en tydlig samsyn bland regionerna. EU:s regional- och socialfond ses som ett viktigt instrument för att möta dagens utmaningar och utgör också en central finansieringskälla för arbetet med regional utveckling. Gällande de föreslagna politiska målsättningarna inom regionalfonden anser regionerna att investeringar bör fokusera på politiskt mål 1, 3 och 4, även om ett antal regioner också nämner mål 2 för arbetet med den gröna omställningen. Slutligen konstaterar även Tillväxtverket att det finns en oro hos regionerna gällande ökade krav på medfinansiering. Ett antal regioner efterfrågar exempelvis kompensation i form av höjda anslag och ökad nationell medfinansiering.

Konferensens andra halva fokuserade på internationellt samarbete mellan regioner och det arbetet som redan görs i Bergslagens regioner. Ebba Bjerkander, Central Sweden European Office inledde med en presentation om hur EU främjar interregionala innovationsinvesteringar, bland annat genom de tre regionala smarta specialiseringsplattformarna (ofta kallade S3-plattformarna): Energi, avancerad tillverkning samt livsmedel och jordbruk samt pilotprojektet för regioner med industri i omvandling. Bjerkander underströk att den internationella dimensionen av smart specialisering får ett större utrymme inom den kommande programperioden i form av ett eget uppfyllningskriterium (7. Åtgärder för internationella samarbeten).

Under paneldiskussionen presenterades Gordon Hahn Region Örebro läns arbete inom partnerskapet sociala innovationer under plattformen för industriell modernisering, Mikael Hjorth berättade om Region Västmanlands engagemang inom Partnerskapet smarta elnät (Smart Grids) inom S3-plattformen för energi medan Anna Douglas presenterade Region Gävleborgs arbete inom partnerskapet om vätgas, Hygrogen valleys samt Norra Mellansveriges deltagande i pilotprojektet för regioner i industriell omställning.

Under dagens sista punkt kommenterade Birgitta Sacrédeus (KD), regionråd Region Dalarna, Irén Lejegren (S), regionråd Region Örebro län, Eva Lindberg (S), regionstyrelsens ordförande, Region Gävleborg och Kenneth Östberg (S), regionråd Region Västmanland vad som presenterats under dagen. Både Lejegren och Lindgren lyfte fram begreppet ”entreprenöriell upptäckandeprocess” och hur viktigt det är att alla relevanta aktörer från näringslivet, forskningen, det civila samhället och den offentliga förvaltningen arbetar tillsammans.

En mer detaljerad rapport från Europaforum 2019 finns att läsa här: Rapport Europaforum 22 nov 2019

Här finns alla presentationer som hölls under dagen:

Introduktion Smart specialisering Irén Lejegren RÖL

Näringsdepartementet Lövelius Kebert Europaforum

EU-kommissionen PO1 och möjliggörande villkor Schäfer Sundblad

Tillväxtverket Canderskog Johansson Skeri Regionalt tillväxtarbete efter 2020

Hur främjar EU interregionala innovationsinvesteringar Bjerkander Central Sweden

Social ekonomi RÖL Gordon Hahn

Energi S3 plattform Region Västmanland Hjorth

Region Gävlebrorg vätgas s3 valleys europafourm Douglas

Industrial transition Europaforum 20191122

[1] Det vill säga programområde, såsom Norra Mellansverige (Dalarna, Gävleborg och Värmland) eller Östra Mellansverige (Sörmland, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro).